Kyrkomötet 2006 - Betänkanden

Kyrkomötet
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2006:8

Vissa frågor om diakonatet

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas två motioner som rör diakonatet. I motion 2006:6 föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att förslag till ändringar i kyrkoordningen som ändrar och förtydligar diakonatets uppdrag. Utskottet ser det inte som möjligt att söka förtydliga diakonatets uppdrag genom en kyrkoordningsreglering av uppgifter av det slag som föreslås i motionen. I motion 2006:62 föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att ta fram underlag för beslut om introduktionsår för diakoner. Utskottet konstaterar att frågan om intro-duktionsår finns med i det arbete med utbildningsfrågorna vars resultat skall föreligga vid kommande årsskifte. Utskottet föreslår att båda motionerna avslås. Läronämnden har yttrat sig.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:6.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:62.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2006:6 av Karl-Gunnar Svensson och Marianne Kronbäck, Förtydliga diakonatet

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelse att till Kyrkomötet lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen som ändrar och förtydligar diakonatets uppdrag.

Motion 2006:62 av Margareta Sandstedt, Introduktionsår för diakoner

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att ta fram underlag för beslut om att diakoner får ett introduktionsår efter sin vigning.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 6 och 62. Yttrandena Ln 2006:5y, 6y och 11y, är fogade till betänkandet som bilagorna 1-3.

Utskottet

Bakgrund

Diakonatets ställning

Före kyrkoordningens tillkomst fanns det inga föreskrifter av kyrkorättslig karaktär om diakonatets ställning i Svenska kyrkan. När 1999 års kyrkomöte beslutade om en reglering av diakonatet som ett av tre likvärdiga uppdrag inom kyrkans vigningstjänst hade det beslutet föregåtts av flera decenniers diskussioner om diakonatets ställning. En utgångspunkt för dessa diskussioner var bl.a. det förhållandet att det sedan 1921 fanns ordningar i kyrkohandboken för diakon- och diakonissvigningar men inte någon kyrkorättslig reglering i övrigt. När andra kyrkolagsutskottet lade fram det slutliga förslaget till kyrkoordningen för beslut av 1999 års kyrkomöte konstaterade utskottet att ”debatten om vigning av diakoner och kyrkorättslig reglering av diakonatet har präglats av stark polarisering” (2KL 1999:1).

Bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 32 om uppdraget som diakon och bestämmelserna i kapitel 31 om uppdraget som präst motsvarar i stort sett helt varandra. Den viktigaste sakliga skillnaden gäller bestämmelserna om tystnadsplikt.

I fråga om regleringen av befattningar för dem som har betrotts med uppdrag inom kyrkans vigningstjänst är det större skillnader. Vilka 14 befattningar som biskop som skall finnas i Svenska kyrkan är angivet i kyrkoordningen. Vad gäller präster finns bestämmelser att det skall finnas en kyrkoherde för varje församling eller, annorlunda uttryckt, varje pastorat är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Hur indelningen av pastorat skall göras beslutas av stiftstyrelsen. Därtill beslutar stiftsstyrelsen om det minsta antalet prästtjänster i varje pastorat, alltså minsta antalet befattningar som komminister. Det kan lokalt beslutas om inrättande av ytterligare befattningar som komminister. Vad gäller diakoner anges i 34 kap. 1 § att det för varje församling skall finnas det antal diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten. På förslag från Tillsyns- och uppdragsutskottet (TU 2005:7) avslog 2005 års kyrkomöte ett motionsförslag (Mot 2005:68) om att stiftsstyrelsen skulle besluta om minsta antal diakoner för varje församling.

Ser man på frågan om uppgifter för uppdrag inom kyrkans vigningstjänst finns också stora skillnader i kyrkoordningens bestämmelser om de olika uppdragen. I sammanhanget kan bortses från regleringen av biskopens uppgifter och de särskilda uppgifter som skall fullgöras av den präst som är kyrkoherde. Främst i kyrkoordningens femte avdelning om gudstjänst finns ett antal bestämmelser där det anges att en viss uppgift skall fullgöras av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan.

Vid remissbehandlingen av kyrkoordningsförslaget inför Svenska kyrkans skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslaget till kyrkoordning ställdes i flera remissvar frågor om vad som är diakonens särskilda uppgift. I skrivelsen (CsSkr 1999:3) besvarades dessa frågor på följande sätt.

Det finns inga exklusiva uppgifter som enbart tillkommer diakonatet och därför inte kan utföras av någon som inte är vigd till tjänst. Diakonens särskilda uppdrag och förpliktelse är att offentligt och bunden av sina vigningslöften låta människor i samhällets marginal få plats i församlingens centrum, ge kristen fostran och undervisning i tron, samordna det diakonala arbete samt uppmuntra och frigöra Guds folk till kärlekens gärningar.

I de diskussioner som föregått regleringen av uppdraget som diakon gällde diskussionerna om särskilda uppgifter för diakonerna inte minst vissa liturgiska funktioner. Ett delavsnitt i det tidigare nämnda betänkandet från andra kyrkolagsutskottet vid 1999 års kyrkomöte har rubriken Ja till karitativt diakonat men nej till liturgiskt diakonat. I detta avsnitt i betänkandet anför utskottet följande:

Utskottet tar avstånd från varje form av kvalitetstänkande, där det som skiljer någon från en annan skall anses avgöra identiteten i ett uppdrag. En aspekt på det är att kyrkans sändning står i centrum snarare än den enskildes behov av bekräftelse. För kyrkans framtid är det utomordentligt viktigt att alla som har ett uppdrag söker att fullgöra sin del av kyrkans gemensamma uppdrag.

I inledningstexten till kyrkoordningens sjunde avdelning om kyrkliga uppdrag och befattningar finns övergripande beskrivningar av prästens och diakonens uppdrag.

Prästens uppdrag är ett tecken på att den kristna församlingen och tron får sin andliga näring när Ordet förkunnas och sakramenten delas ut. Som Verbi Divini Minister (det gudomliga ordets tjänare) skall prästen i trohet mot sitt uppdrag förkunna evangeliet rent och klart, genom dopet föra nya människor till kyrkans gemenskap, leda firandet av den heliga måltiden och förmedla förlåtelse, tröst och hopp. Prästen skall uppbygga och undervisa församlingen i tron, ge själavård och utrusta för vittnesbörd och tjänst i världen. Prästen är församlingens tjänare och samtidigt en herde för församlingen.

Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. Uppgifterna varierar beroende på de lokala sociala behoven och församlingarnas strukturer och diakonala prioriteringar. Uppdraget har en karitativ inriktning som också kan komma till uttryck exempelvis i undervisning. Varhelst det finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar.

Introduktionsår

Förslag likartade det som finns i motion 2006:62 har lagts fram i motioner till 2002 och 2005 års kyrkomöten.

I betänkandet TU 2002:4 Diakontjänster och diakonår behandlades motion 2002:62 i vilken föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med stiften verka för att nyutexaminerade diakoner erhöll ett ”diakonår” inom stiftet på samma villkor som pastorsadjunkterna. Utskottet konstaterade i betänkandet att det, som motionärerna också framhöll, fanns problem vid tillämpningen av bestämmelserna i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Där sägs att endast den kan prövas i diakonexamen som ”skall tjänstgöra som diakon inom stiftet”. Endast den som har genomgått diakonexamen får vigas till diakon. Samtidigt finns bestämmelser om att endast den kan anställas på en befattning som är diakonvigd. Utskottet noterade att vissa stift hade avsatt medel så att de kunde inrätta tillfälliga och tidsbegränsade tjänster för enstaka diakonkandidater som annars inte skulle kunna vigas. Andra stift hade inte några medel avsatta för åtgärder att detta slag. Enligt utskottet kunde goda skäl anföras för att det på denna punkt borde råda samma förhållanden i alla stift. Utskottet menade att det i regel hade gått att finna olika praktiska lösningar för att tillgodose kravet i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Kommande förändringar av utbildningen kunde medföra att införandet av ett ”diakonår” inte längre blev relevant. Utskottet menade vidare att det var tveksamt om Kyrkomötet, utan att anvisa medel för ändamålet, skulle driva ett förslag som innebar att stiften skulle ta på sig relativt betydande nya kostnader. I enlighet med utskottets förslag beslutade Kyrkomötet att avslå motion 2002:62.

I den i föregående avsnitt om diakonatets ställning nämnda motion 2005:68 föreslogs att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till Kyrkomötet 2006 ge underlag för beslut om ett introduktionsår för diakoner. I betänkandet TU 2005:7 Diakonernas ställning i Svenska kyrkan manade utskottet att det i rådande läge inte var möjligt att bifalla motionsförslaget. I enlighet med utskottets förslag avslogs också motionen. I likhet med vad som var fallet vid 2002 års kyrkomöte bejakade utskottet att det finns problem med tillämpning av bestämmelserna i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Som bakgrund till utskottets ställningstagande till motionsförslaget redovisades ett pågående projekt om en förändrad utbildning och utbildningsorganisation. I betänkandet noterades att detta innefattar bl.a. frågan om introduktionsperioder och att projektet pågår under tiden 2004–2006. Det kan därför bli fråga om ändring av utbildningsplanerna tidigast år 2007.

Som framgick redan av betänkandet från förra årets kyrkomöte pågår det s.k. EFU-projektet (En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation) till slutet av innevarande år. Projektet rör i stor utsträckning diakonerna och där diskuteras också frågan om ett introduktionsår.

Överväganden

I motion 2006:6 föreslås att det skall göras ändringar i kyrkoordningen i syfte att ändra och förtydliga uppdraget för dem som har uppdrag som diakoner. Motionärerna vill ge diakoner vissa särskilda och egna uppgifter på ett motsvarande sätt som delvis gäller för präster. I motivtexten talas om att ge diakoner ansvar för ”den inre församlingsmissionen”.

Det finns goda skäl att kontinuerligt diskutera vilka uppgifter som bör utföras av dem som har uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Vi delar dock det som sägs från Läronämndens sida om att det inte går att låta det som kallas inre församlingsmission utgöra ett slags identitetsskapande kärna i diakonens uppdrag. Som en av fyra dimensioner i församlingens grundläggande uppgift tar sig kyrkans mission uttryck i vittnesbörd och tjänst. Detta kan inte kopplas till en viss befattning. I likhet med vad som betonades när diakonatet reglerades i kyrkoordningen menar vi att det inte finns några exklusiva uppgifter som enbart tillkommer diakonatet. Vi ser inte det framförs i motionen om en kyrkoordningsreglering av vissa särskilda uppgifter för just diakoner som en framkomlig väg och föreslår därför att motionen avslås.

I motion 62 föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att ta fram underlag för beslut om ett introduktionsår för nyvigda diakoner. En motion med motsvarande innehåll avslogs av förra årets kyrkomöte. Som framgår i bakgrundsteckningen kommer det i slutet av innevarande år att läggas fram förslag om de kyrkliga utbildningarna. Där behandlas även frågan om introduktionsår. Vi menar att Kyrkomötet inte skall fatta några beslut som föregriper kommande diskussioner kring förslagen om en förändrad utbildning och utbildningsorganisation. Därför föreslår vi att motionen avslås.

Uppsala den 28 september 2006

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Gunnar Edqvist

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Birgitta Halvarsson, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Jan-Olof Grönlund, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Inger Lif, Lennart Kjellin, Hans-Olof Andrén, Torbjörn Bolander, Febe Björklund och Åke Blomqvist

Biskoparna Hans-Erik Nordin och Christina Odenberg har deltagit i utskottets över-läggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2006:5y

Diakoners rösträtt vid biskopsval

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:9 och 2006:61 samt ett förslag som även återfinns i motion 2006:6.

Läronämnden hänvisar till tidigare yttranden Ln 2002:5y, Ln 2003:2y samt Ln 2004:10y, där det anförs:

Diakonerna ingår i det treledade ämbetet. De står under biskopens och domkapitlens tillsyn och den ledamot av domkapitlet, och dennes ersättare, som skall vara präst eller diakon, väljs av präster och diakoner tillsammans. Att ge rösträtt åt diakoner vid biskopsval är en konsekvent och naturlig vidareutveckling under förutsättning att balansen mellan vigda och icke-vigda upprätthålls.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Bo Larsson

Närvarande: Biskop Claes-Bertil Ytterberg, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund*, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering

Bilaga 2

Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2006:6y

Introduktionsår för diakoner

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:62.

Läronämnden konstaterar att hela utbildningssystemet i Svenska kyrkan är under utredning, men vill ändå understryka att vigningen till såväl präst som diakon hör samman med och skall följas av tjänst. Vidare hänvisar Läronämnden till ett tidigare yttrande (Ln 2000:5y):

Stiften – biskop och domkapitel – har ett särskilt ansvar rörande dem som söker sig till vigningstjänsten. Kallelsen, lämpligheten och behörigheten prövas. Vigningen sker av biskopen. Stiftet har en sändande uppgift i förhållande till församlingen.

Det är viktigt att stiftet har konkreta möjligheter att – utöver det ansvar stiften har för alla vigda – följa upp vigningen under en inledande period. Olika modeller kan väljas för att genomföra detta särskilda ansvarstagande från stiftets sida.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Bo Larsson

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering

Bilaga 3

Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2006:11y

Förtydliga diakonatet

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:6 och vill anföra följande.

I likhet med gudstjänst, undervisning och mission utgör diakoni en dimension av församlingens grundläggande uppgift som helhet. Det är inte möjligt att, som föreslås i motionen, avdela det som kallas inre församlingsmission till att utgöra innehållet i diakonens uppdrag, eftersom det skulle innebära en försnävning såväl av församlingens diakoni som av diakonens uppdrag inom vigningstjänsten.

Uppsala den 23 augusti 2006

På Läronämndens vägnar

Claes-Bertil Ytterberg

Bo Larsson

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering